Tormentum är en svindlande, rusande skräckhistoria

❝Tormentum är en svindlande, rusande skräckhistoria som griper tag i mig från första sidan. Jag har alltid varit intresserad av böcker och filmer med liknande premisser – psykologiska experiment, opålitliga karaktärer och under-huden-krypande beskrivningar av den ena otäcka händelsen efter den andra – och Tormentum levererar på varje punkt.
Här finns något skrämmande för alla, oavsett om din största svaghet är krälande insekter i maten, trånga rum utan flyktvägar eller människans opålitliga sinne.
Bokens huvudkaraktär, Cornelia, är komplex och inte alltid helt lätt att tycka om (ibland är hon faktiskt ganska osympatisk). Men ju längre historien lider, desto mer medkänsla får jag för henne. En av de intressantaste aspekterna av boken är just bitarna som förklarar Cornelias privatliv, relationer och avgörande händelser från hennes liv. Sättet dessa bitar vävts in i bokens här och nu ger ytterligare djup och tyngd till obehagligheterna som utspelar sig där.

Linckes språk är som alltid målande, rappt och oblygt. Som läsare behandlas jag inte med silkesvantar, utan jag kastas hit och dit mellan trauman, tvivelaktiga forskningsförfaranden och hjärtslitande relationshändelser – och det är precis så jag vill känna när jag läser den här typen av bok.
Tormentum är inte bara ren och skär skräck, den är också krypande obehag, tabusprängande beskrivningar av hemskheter, oräkneliga twists and turns – och en stor dos vemod. Det är just den där sorgen som fördjupar skräcken ett extra snäpp för mig och gör att berättelsen i sin helhet stannar kvar hos mig långt efter att jag läst klart den sista sidan.❞

— Hanna Johansson