När mina böcker skapar rädsla – och varför det är precis det jag vill
Det finns något kraftfullt i att höra att mina böcker inte bara underhåller, utan faktiskt ger läsarna en upplevelse som stannar kvar långt efter att de har stängt boken. Nyligen fick jag feedback från en av mina läsare som berättade att hon blivit ordentligt skakad av Tänk på döden, Tormentum och Reningseld. Det var första gången på sina 69 år som hon kände att en bok hade fått henne att bli rädd – och ändå kunde hon inte lägga ifrån sig boken.
Det här är inte ovanligt när det kommer till psykologiska thrillers. Det är en del av vad jag strävar efter: att skapa en upplevelse som inte bara skrämmer, utan som får läsaren att ifrågasätta sina egna rädslor och sin uppfattning om verkligheten. Mina böcker är inte för de som söker en lättsam läsupplevelse; de är till för dig som vill dyka in i de mörka, klaustrofobiska aspekterna av människans psyke, och kanske till och med bli lite illa till mods.
Jag vill att mina böcker ska vara en resa – en där du inte riktigt vet om du kan lita på karaktärerna eller om du verkligen förstår vad som händer förrän sista sidan är vänd. Och för vissa kan den resan vara intensiv. Men när du väl börjar läsa, vet du att du inte kommer kunna lägga ifrån dig boken förrän du är klar.
Är du redo att ge dig på den psykologiska thrillern som kommer att hålla dig vaken hela natten? Kanske är du nästa läsare som inte kan sluta tänka på boken efter att du har läst klart.
Skräck. Vad betyder det?
Detta är en fråga som jag har funderat på länge. Det finns så lite skräck – i böcker, filmer och poddar – som verkligen imponerar på mig. Många kallar Stephen King för skräckens mästare, men jag finner ofta större obehag i hans thrillers som Misery, Gerald's Game och Apt Pupil än i hans övernaturliga verk. Vem vill ha spöken när man kan uppleva psykologisk terror?
Min bok, Tormentum, är just en sådan psykologisk skräckhistoria. Den utforskar djup mänsklig psykologi, trauma och moraliska dilemman. Tänk dig att sitta fast i en mardröm utan möjlighet att vakna!
En recension fångade det så här:
"Bra skräck ska få läsaren att känna att det vore ens största mardröm att hamna i en liknande situation. Scenariot som Tormentum målar upp är inget jag någonsin skulle vilja uppleva, ens i mina mardrömmar. Jag slukade boken helt enkelt, sträckläste till sista sidan."
Det fick mig att tänka efter – jag håller verkligen med. För mig är bra skräck det som får mig att tänka: "Aldrig i livet att jag vill befinna mig i den situationen!" Filmer som Don't Breathe, The Human Centipede (säg vad man vill om det äckelpäcklet! 😂) och Barbarian är några av de få som har fått mig att bli helt uppslukad, äcklad och rädd.
Så, vad betyder skräck för dig? Dela gärna med dig av dina favoritbok- och filmtips inom skräckgenren!
Recension rekommenderar Reningseld
“Två systrar med en trasig barndom där mamman mördats får uppleva två olika verkligheter när dem behandlas på olika sätt. Deras förflutna kommer ikapp dem många år senare i den mest vrickade thriller jag läst. En dubbelgångare river upp gamla sår och visar hemligheter som dolts länge.
Mindfuckande, brutal och obehaglig att läsa. Skriven på ett detaljrikt sätt där man försöker hitta ledtrådar i det kaos som råder bland familjedrama, störningar och tablettmissbruk. Ju mer jag läser desto mer undrar jag om kan bli värre, och ja, det kan bli värre. Mycket värre.
Återigen har Jessica Lincke fått mig att fundera över vad fan jag har läst. Tänk på döden är beställd och jag väntar nu ivrigt på uppföljning. Rekommenderas starkt!”
★ ★ ★ ★ ★
Stort varmt tack @eriksbokhylla för din femstjärniga recension på Reningseld!
“En bladvändare”
Reningseld ger en lätt klaustrofobisk känsla när man i korta, raka kapitel får följa tre olika personers inre tankar och yttre kamp. Kapitlen är så där korta, så du känner att du hinner ett till, å ett till..
❝En psykologisk thriller som inte tar några omvägar.❞
Jag är tacksam för alla fantastiska recensioner på 𝐑𝐄𝐍𝐈𝐍𝐆𝐒𝐄𝐋𝐃. Mötet med er läsare är bland det roligaste författarskapet innebär. Stort tack Michael för dina fina ord om min psykologiska thriller och berättarteknik. Det gör mig så glad att du är taggad på trilogins fortsättning!
★★★★★
❝Har just läst [ Reningseld ] som jag verkligen kan rekommendera. Den ger en lätt klaustrofobisk känsla när man i korta, raka kapitel får följa tre olika personers inre tankar och yttre kamp. Kapitlen är så där korta, så du känner att du hinner ett till, å ett till..
En psykologisk thriller som inte tar några omvägar.❞
— Recension på spänningsromanen 𝐑𝐄𝐍𝐈𝐍𝐆𝐒𝐄𝐋𝐃
Reningseld får fem stjärnor!
“Den psykologiska thrillern Reningseld är Jessica Linckes romandebut, och vilken debut sen! Från första sidan är jag fast. Karaktärerna lever inkapslade i sina egna verkligheter, obenägna att slå sig fria från allt som format dem till de personer de är idag. De är alla välgestaltade och smart utmejslade för att ge storyn ett fint djup och en konstant känsla av obehag.”
❝Den psykologiska thrillern Reningseld är Jessica Linckes romandebut, och vilken debut sen! Från första sidan är jag fast. Karaktärerna lever inkapslade i sina egna verkligheter, obenägna att slå sig fria från allt som format dem till de personer de är idag. De är alla välgestaltade och smart utmejslade för att ge storyn ett fint djup och en konstant känsla av obehag. Den psykologiska inramningen ligger som en mjuk – eller ska jag säga hård och vass? - hinna runt helheten, men också invävd i varje mening.
Allting är väldigt snyggt gjort, inte för mycket, inte för lite. Lincke ger precis så mycket som läsaren behöver för att hänga med. Språket är enkelt, rappt och utan onödiga krusiduller. Precis som det bör vara för att förstärka känslan av obehag. Proffsigt, med andra ord.
Slutet då ... jag tror jag misstänkte alla inblandande, utom just denna person. Mer säger jag förstås inte, men att jag är taggad på uppföljaren, det kan jag lova. Rekommenderas varmt!❞
★★★★★
Tack Johanna K för att du boktipsar om RENINGSELD!