När mina böcker skapar rädsla – och varför det är precis det jag vill

Det finns något kraftfullt i att höra att mina böcker inte bara underhåller, utan faktiskt ger läsarna en upplevelse som stannar kvar långt efter att de har stängt boken. Nyligen fick jag feedback från en av mina läsare som berättade att hon blivit ordentligt skakad av Tänk på döden, Tormentum och Reningseld. Det var första gången på sina 69 år som hon kände att en bok hade fått henne att bli rädd – och ändå kunde hon inte lägga ifrån sig boken.

Det här är inte ovanligt när det kommer till psykologiska thrillers. Det är en del av vad jag strävar efter: att skapa en upplevelse som inte bara skrämmer, utan som får läsaren att ifrågasätta sina egna rädslor och sin uppfattning om verkligheten. Mina böcker är inte för de som söker en lättsam läsupplevelse; de är till för dig som vill dyka in i de mörka, klaustrofobiska aspekterna av människans psyke, och kanske till och med bli lite illa till mods.

Jag vill att mina böcker ska vara en resa – en där du inte riktigt vet om du kan lita på karaktärerna eller om du verkligen förstår vad som händer förrän sista sidan är vänd. Och för vissa kan den resan vara intensiv. Men när du väl börjar läsa, vet du att du inte kommer kunna lägga ifrån dig boken förrän du är klar.

Är du redo att ge dig på den psykologiska thrillern som kommer att hålla dig vaken hela natten? Kanske är du nästa läsare som inte kan sluta tänka på boken efter att du har läst klart.