Gestaltning i ditt skrivande

Gestaltning är en av de viktigaste ingredienserna i receptet att skriva en riktigt bra bok. Samtidigt är det många som kämpar med att veta vad, hur eller när gestaltningen ska ta plats. En vanlig uppfattning är att ju fler beskrivande ord desto tydligare bild blir det. Men stämmer det verkligen?

Visste du att du kan gestalta mellan raderna, genom det du INTE skriver ut. Gestaltning är även frånvaron av något. Att inte låsa fast gestaltningen med en massa ord betyder att du vågar lämna över berättelsen till läsaren.

Den berömda sexordsnovellen "For sale: Baby shoes, never worn" säger allt samtidigt som den inte bestämmer över läsarens fantasi. (Varför har babyskorna aldrig använts?)

Författare som vågar lita på läsaren skriver inte mer än vad som är nödvändigt för att väcka en känsla och inre bild. Det är en tillit till läsaren och det kan måla upp riktigt starka personporträtt, miljöer och bakgrund 𝘪𝘯𝘶𝘵𝘪 läsarens huvud. Tekniken innebär nyanserade berättelser med flera lager.

Men hur gör man då?

Några tips är:

• Öva på att säga mer genom att säga mindre.

• Vässa din observationsförmåga, betrakta världens alla intryck med nyfikenhet. Observera detaljer och människor. Har du övat upp din mentaliseringsförmåga kan du snappa upp mer än det som syns på ytan.

• Spela in dig själv när du högläser och spela upp det i ett annat rum, gärna när du blundar. Miljöombyte samt att du blundar ger dig en mer objektiv uppfattning om texten. Låter gestaltningen spretig? Fram med saxen och frisera om meningsuppbyggnaden.

• Kika i din favoritbok, specifikt favoritscenen i din favoritbok. Har den författaren sprängt in tiotals adverb och adjektiv i en och samma mening? Vad är det med textens meningsuppbyggnad som gör att just den scenen blir så levande för dig?

• Hitta din unika berättarröst. Tonen i manuset kan påverka hela premissen och läsupplevelsen. Använder du rätt ton för att förmedla känslan du är ute efter?

Så gestaltar du bättre

Du som skriver vill såklart fånga läsaren snabbt, att med din gestaltning starta den här filmen som läsaren ser inuti sitt huvud när hen läser din bok. Men precis som att vissa kan råka bli övertydliga i sin gestaltning kan gestaltningen av berättarperspektivet också påverka texten.

Med direkt gestaltning menas med att författaren har skalat ner på sådant som läsaren redan vet. Det kan gälla pronomen eller vissa verb.
Genom att kunna skilja på när en mening behöver inledas med pronomen + verb och när det inte behövs blir meningarna kortare, du kommer snabbare till saken, och filmen i läsarens huvud spelas upp automatiskt.

Vill du bli bättre på gestaltning?

Då passar min skrivcoaching dig. Du får hjälp med gestaltning och skrivandet i stort.

Vad är direkt gestaltning?

Direkt gestaltning innebär att författarens meningsuppbyggnad skalat ner det som läsaren redan vet. Genom en variation i meningars längd och ordval blir gestaltningen nyanserad och levande. Det blir show istället för tell.

Med en tajtare meningsuppbyggnad ökar tempot på texten. Läsaren ser det som kameran ser och behöver inte passera de omvägar författaren annars ställt i vägen. En tajtare meningsuppbyggnad behöver inte innebära tre-ords-meningar. Det blir tråkigt. Och lite hackigt. (se vad jag gjorde där?) Vad som händer vid direkt gestaltning är att läsaren får en högre inlevelsekänsla och berättelsen får ett naturligt flow.

Varför funkar direkt gestaltning?

En guldregel författare får lära sig är att inte blanda personperspektiv i en och samma scen. I de allra flesta skönlitterära verk kan du inte berätta att Lisa känner att hon får magknip och samtidigt berätta vad Johan tänker på - om du inte valt ett allvetande berättarperspektiv (men det är inte lika vanligt idag som det var på 1800-talet).

I ett kapitel håller du dig till ett och samma berättarpersperspektiv, och just därför har du som författare möjlighet att skala bort de pronomen och verb som inte behövs för att få fram budskapet.

𝐄𝐱𝐞𝐦𝐩𝐞𝐥: 𝙻𝚒𝚜𝚊 𝚜𝚎𝚛 𝚑𝚞𝚛 𝙹𝚘𝚑𝚊𝚗 𝚑ö𝚓𝚎𝚛 𝚐𝚕𝚊𝚜𝚎𝚝 𝚘𝚌𝚑 𝚑𝚞𝚛 𝚑𝚊𝚗 𝚍𝚛𝚒𝚌𝚔𝚎𝚛 𝚒 𝚍𝚓𝚞𝚙𝚊 𝚔𝚕𝚞𝚗𝚔𝚊𝚛. 𝙷𝚘𝚗 𝚔ä𝚗𝚗𝚎𝚛 𝚜𝚝𝚊𝚗𝚔𝚎𝚗 𝚊𝚟 𝚑𝚊𝚗𝚜 𝚊𝚗𝚍𝚎𝚍𝚛ä𝚔𝚝 𝚘𝚌𝚑 𝚏å𝚛 𝚘𝚗𝚝 𝚒 𝚖𝚊𝚐𝚎𝚗 𝚊𝚟 𝚘𝚛𝚘𝚗 𝚊𝚝𝚝 𝚑𝚊𝚗 𝚜𝚔𝚊 𝚋𝚕𝚒 𝚏𝚞𝚕𝚕.

I scenen vet vi redan att vi är inne i Lisas perspektiv, därför behövs inte flera meningar inledas med hennes namn eller att hon ser nånting. Båda de sakerna är självklara:

𝐃𝐢𝐫𝐞𝐤𝐭 𝐠𝐞𝐬𝐭𝐚𝐥𝐭𝐧𝐢𝐧𝐠: 𝙹𝚘𝚑𝚊𝚗 𝚑ö𝚓𝚎𝚛 𝚐𝚕𝚊𝚜𝚎𝚝 𝚘𝚌𝚑 𝚍𝚛𝚒𝚌𝚔𝚎𝚛 𝚒 𝚍𝚓𝚞𝚙𝚊 𝚔𝚕𝚞𝚗𝚔𝚊𝚛, 𝚑𝚊𝚗𝚜 𝚟𝚊𝚛𝚖𝚊 ö𝚕𝚊𝚗𝚍𝚎𝚍𝚛ä𝚔𝚝 ä𝚛 𝚘𝚋𝚎𝚑𝚊𝚐𝚕𝚒𝚐.

Lita på att läsaren förstår att detta är vad Lisa ser. Genom att gestalta direkt kan du klippa bort onödigt ogräs som skymmer essensen i meningarna.